Tomhet
Jag tänker på hur allt kan förändras så snabbt. Imorgon ska jag in till sjukhuset igen för att ta ultraljud på magen, se om det är gallsten nu. Igår åt jag en kvarts semla och fick så fruktansvärt ont i magen. Mitt eget fel eftersom jag inte ska äta sånt egentligen. Det resulterade i att jag somnade med smärtor och idag är en dålig dag för mig mage.
Lever just nu på knäckebröd typ.
Jag tänker på hur lyckligt lottad jag är som har funnit Derin. Hur lycklig hon gör mig. Det känns nästan overkligt. Och på fredag får jag träffa henne igen! Äntligen.
Tryggheten du ger mig. Jag kan vara mig själv fullt ut. Och det är sällan det händer.
Jag tänker även på morfar som så hastigt lämnade oss i september 2013. Jag tänker på honom varje dag, men får dåligt samvete för jag är så dålig på att gå till graven.
Jag saknar honom så det gör ont i kroppen. Jag vet att han är med mig hela tiden och jag vet att han har det bra där han är nu. Men jag saknar honom och önskar att han var med oss här!
Världens bästa mormor & morfar. Kärlek. Saknad.
Samtidigt som jag tänker allt detta så är jag ändå så tom inom mig. Jag är trött på att hela tiden känna mig orkeslös. Jag vill komma igång med allt igen. Med jobbet, med företaget och med träningen!
Idag är min sista lediga dag innan jag ska börja jobba som vanligt i affären igen. Det känns skönt samtidigt som jag är lite orolig för hur det ska gå med smärtorna som kommer huggandes då & då. Orolig för hur jag ska orka med allt. Men jag tycker det ska bli så skönt att få tillbaka rutinerna igen!!
Nu ska jag sluta beklaga mig..
Puss. Ta hand om varandra!