The feeling
Jag hade en helt underbar helg, både mysig och trevlig. Vi skrattade och vi pratade. Vi tog vara på tiden och jag njöt hela tiden av att vara i hennes närhet.
När jag igårkväll satte mig på tåget gjorde det ont, ont i mitt hjärta. Att se henne gå iväg på perongen var mycket mycket jobbigare än jag kunnat föreställa mig. Hela tågresan hem, som dessutom försenades med 3h pga olycka, var hon i mina tankar. Jag tänkte på allt möjligt. Men mest på hur speciell hon är för mig.
När jag la mig i sängen så kände jag hur tomt och ensamt det var efter att ha spenderat två nätter med henne i min famn. Jag kunde inte somna. Visste inte hur jag skulle ligga, var jag skulle ha armarna och sängen kändes så stor.
När man tittar på bilderna som blivit tagna under helgen och det pirrar i hela kroppen, den känslan är obeskrivlig. När man ler som ett fån när man kommer till den där speciella bilden som väcker alla känslorna ännu mer.
Känslan du får inom dig när hon tittar på dig med dom där fina bruna djupa ögonen och du känner dig speciell. När fjärilarna i magen väcks till liv och när det till och med pirrar i hjärtat.
The feeling you get when you think you're in love.
She's the one that make the smile on my face. And i love it.